Historik

Svenska föreningen i S:t Petersburg stiftades i februari 1910. Vid denna tid levde över sex tusen nordbor i staden, och många av de svenskar som tillhörde denna grupp representerade den verkliga eliten i stadens industriella och sociala liv. Svenska föreningen var tänkt att fungera som träffpunkt där svenskar kunde samlas för — enligt föreningens tillståndsansökan — "harmlösa tidsfördriv".

Till de årligt återkommande begivenheterna hörde kräftkalas, gåsmiddagar, julfester och "five o"clock tea". Höjdpunkten var den årliga balen på Gustav Adolfs dag. Föreningen idkade också välgörenhet till förmån för nödställda svenskar i staden.

Under de tumultartade åren kring oktoberrevolutionen 1917 nödgades många av rysslandssvenskarna fly landet — de representerade ett samhällsskikt som inte hade någon platå enligt den nya bolsjevikiska ordningen. Många kunde lämna landet under ordnade former, andra fick fly i all hast och tvingades lämna betydande tillgångar efter sig i Ryssland. Att anpassa sig till livet i Sverige kunde ibland vara svårt, och Svenska föreningen i S:t Petersburg fortsatte — nu på svensk mark — att spela en viktig roll genom att på olika sätt — inte minst ekonomiskt och politiskt — stödja rysslandssvenskarna.

Efter Sovjetunionens sönderfall har det ekonomiska och politiska klimatet medgett en ny tillströmning av svenskar till S:t Petersburg. Vid ingången av år 1998 hade antalet svenskar i S:t Petersburg vuxit till ca 100 personer och ett antal av dessa beslöt den 30 januari det året att axla den fallna manteln genom att återinstifta Svenska föreningen i S:t Petersburg — nu åter i Ryssland.
Föreningens stadgar är — med marginella ändringar — desamma som när föreningen stiftades för 100 år sedan och ambitionen likaså - att knyta samman och stödja svenskkolonin kring gemensamma aktiviteter.

Källa: Bengt Jangfeldt, Svenska vägar till S:t Petersburg.